Think Music

Jag var förresten på Rihanna-konsert i tisdags. The Loud-tour. Det var helt galet bra! Jag hade inte jättehöga förväntningar på Rihannas förmåga att göra bra live-framträdanden, men hon var helt fantastisk! Några av låtarna gjorde sig mycket bättre live än inspelat. Bland andra Unfaithful och California King Bed.

Jag ska kolla igenom mobilen och se ifall det blev några bra bilder, men antagligen inte. Mobilkameror är ju inte optimala om man säger så, särskilt inte på konserter.

Den var bra. Jag läste boken dagen innan jag såg filmen, så jag hade allt i färskt minne. Det var några saker jag skulle ha velat var med, men som inte var det. Jag hade gärna sett Dumbledore gråta till exempel. Men så länge det var Neville som dödade Nagini är det ingen fara på taket. Om de hade bytt ut honom hade jag blivit arg.

Vi såg Silversystrar, bland annat med Toppen på Pallen, som faktist var bättre live än i videon.

Vi såg även två olika sångerskor som hette Vanessa. En stycke Vanessa som jag inte uppfattade något efternamn på, samt en Vanessa Falk. Riktigt bra.

J-son var där också. Hans platta kommer snart - det blir till att följa honom på spotify. Underbart.

Även Love Generation var där för att visa sitt stöd för miljön. Det var nog den bästa överraskningen - de var helt underbara live! Visst är melodifestivalen live, men när man står där precis nedanför scenen är det en helt annan upplevelse. Deras låtar passar dessutom bättre på mindre scener. Det var helt otroligt, jag är frälst.

Vi snackade lite med tjejerna efteråt. Det var kul, de var väldigt trevliga allihopa. En av dem frågade om de kunde få en kram. Haha, det brukar antagligen vara tvärtom.

Enligt en poll på svt.se kommer resultaten att se ut så här:

Jag håller inte med om att Saade ska vinna. Han är ingen direkt stjärna på något sätt i mina ögon, han har inte någon fantastisk röst, han är inte så snygg. Låten är också halvdan, melodin har vi hört förut bland annat i Oh Mama och Kall som Is, och texten är ju varken särskilt poetisk eller uppmuntrande: "My body wants you girl, my body wants you girl, I'll get you when I'm popular" = jag är kåt men kan inte få en tjej förrän jag blir populär.

.

De som kan lyckas bäst i internationella sammanhang tror jag ändå är just Saade - och Danny. Helst Danny, om jag får bestämma. Inte någon direkt kanonlåt det heller, men jag tror att hela europa kan relatera till hans fredagkväll ute på stan. Och refrängen sätter sig snabbt, riktigt snabbt, vilket är viktigt om man bara får lyssna på låten en enda gång.

.

De nummer jag säger absolut nej till är Linda Bengtzing och The Playtones, det skulle bara vara pinsamt att skicka dem.

Min önskelista kommer här, baserad på egen smak och kanske främst vad jag tror är bäst för Sveriges chanser i Eurovision.

1.   Danny - In the Club

2.   Eric Saade - Pupular

3.   Swingfly - Me and My Drums

4.   The Moniker - Oh My God

5.   Brolle - 7 Days & 7 Nights

6.   Sanna Nielsen - I'm in Love

7.   Sara Varga - Spring för livet

8.   Nicke Borg - Leaving Home

9.   Linda Bengtzing - E det fel på mej

10. The Playtones - The King

.

Det är antagligen inte så här resultatet kommer att bli, av den enkla anledningen att det svenska folket alltid lycas överraska mig i sådana här situationer. Vi får hoppas att jurygrupperna har lite vett mellan öronen, och att svenska folket väljer klokt.

Jag skulle egentligen vilja placera Eric Saade längre ned på listan, för jag tycker inte att han förtjänar att vinna, men han har så pass stor chans i eurovision i jämförelse med dem som ligger under honom. Fast Danny skulle nog klara sig bäst. Han har ju dessutom en hel del stöd utomlands, vilket alltid är en fördel.