Tongue Tied

Iwan Rheon, den drop dead assnygga walesiska skådespelaren känd från Misfits, är så klart musikalisk också. För det räcker inte med att vara snygg, eller att vara en undrebar skådespelare. Och vilken accent. 

Förlåt mig. Jag ska fokusera på bara musiken. 

Första gången jag lyssnade på Tongue Tied hade jag lite svårt för den, men efter några gånger upptäcker man det fina i låten. På sistone har det ofta varit så för mig. Ingenting fastnar från början, men något i låten bedjar om några  lyssningar till. Man bejakar den lilla rösten man har i huvudet, och sen är man fast. 

Lyssna på texten till den här, särskilt i versen. Jättevackert. 


All the Rowboats

Regina Spektor är ute med nytt material! Åh, underbara människa. 

Låten är lite lagom knasig, precis som det ska vara när man lyssnar på Reginas musik. All the Rowboat kräver ett par lyssningar innan man fastnar på den, men när det väl händer är man fast ordentligt. Lägg märke till refrängens tendens till dissonans. Älska det. 


The Fragrance of Dark Coffee

Den här typen av musik måste vara den underbaraste någonsin. Det här gör verkligen att jag smälter, man bara flyter bort mellan harmonierna. Fantastiskt. Väldigt classy. Tankarna går till sena kvällar med trevligt sällskap, vackra kläder och stiliga människor som vet hur man för sig. Jag kan lyssna länge. 


Greyhound


Juste Debout


Somebody That I Used to Know cover

SÅ JÄVLA COOLT!!!! Asså jag dör. En gitarr och fem pers. Och typ världens bästa låt. 


Heaven

Häftig röst. Annorlunda. 


Ave Maria

Den här började jag spela på fiolen igår. Inte så svår rent melodiöst, men ganska många lägesbyten och inte helt logiska tonartsbrytningar. Och när man väl slängt in den där tonen som inte hör in är det lite jobbigt att hitta tillbaka till originaltonarten, för man har glömt att man har bytt när man ska byta tillbaka (typ två takter efter bytet). Man kan smöra på som bara den, det är jättekul. Vibrato på hög nivå.


Somebody That I Used to Know

Den här låten tycker jag är hur härlig som helst. Jag kan inte riktigt sätta fingret på vad det är, men något med den udda bakgrunden. Användandet av konsiga ljud, hur stämmorna är upplagda. Helt fantastiskt. Killens röst är ju också helt underbar när han klämmer i ordentligt i refrängen. Jättehäftigt. 

Sån här musik skulle jag vilja göra.

RSS 2.0